Terminen har satt igång. För mig innebär det inte bara att jag undervisar igen och får nya elever, min dansträning sätts åter igång på allvar. Denna höst kommer att bli lite intensivare än det varit förr då jag dels medverkar i en uppvisningsgrupp, assisterar under lektioner (båda dessa i Jungle Fever® Dance) och avsätter tid för egen dansträning. Det blir många sena träningar i veckan och jag kommer vanligtvis hem vid 23-tiden om kvällarna. Även om jag lätt drunknar i musiken och lever ut när jag dansar, så känns det inte bara under träningen, utan även när jag vaknar på morgonen hur muskler ömmar och gnäller vid ansträngning. Just såhär i början av terminen gör sig träningsvärken extra påmind och jag liknande min gångstil vid en stereotypisk 90-årings häromdagen.
Men att ställa klockan på tidig ringning och trots känningarna i kroppen ta mig upp, duscha och göra yoga på morgonen känns ändå så mycket bättre än att ligga kvar i sängen och sova. Med den starten på dagen kommer jag igång och får en stund då jag såväl ger kroppen omtanke som stärker, sträcker ut och mjukar upp den. Tack vare den medvetna djupa andningen syresätts blodet och musklerna för ökad återhämtning. Med hjälp av yogan klarar jag min övriga träning så mycket bättre.
