Yogaläraren Tiina Ravelin driver yogastudion Holy Heart Space i Gällivare. För henne betyder yogan allt.
– ”Det är ett ständigt möte som för mig närmare mig själv. Jag har blivit mycket mer centrerad och grundad tack vare yogan”, säger Tiina. Här berättar hon hur yogan har påverkat hennes liv, om insikterna som hon fått på vägen, hur man kan leva ett yogiskt liv och mycket mer.
Namn: Tiina Ravelin
Yrke: Driver yogastudion Holy Heart Space, Physioterapeut och Healer.
Stad: Gällivare
Yogastil: Slow Flow, Yin, Restorative. Att färdas mellan dimensionerna.
Vart kan man yoga med dig: I Gällivare samt runt om på jordklotet.
Favoritposition just nu: Trikonasana
Senaste bok: The Exquisite Risk. Daring to live an authentic life – Mark Nepo
Hemsida: holyheart.se
Facebook: facebook.com/holyhearted
Instagram: @vivalatiina
Hur kom du in på/började med yoga?
Allt började med att jag hade mycket stress i kroppen som yngre, höga ambitioner i skolan och mycket press på mig själv. Fick spänningshuvudvärk och andra stressymtom. Som 14-åring började jag träna väldigt intensivt och hamnade i en väldigt osund relation till min kropp och mig själv. Det var en tysk stafettläkare på vårdcentralen som rekommenderade mig att testa på yoga. Och på den banan är det!
Vad betyder yoga för dig?
Det innebär allt. Just nu verkligen utforskandet av allt på energinivå. Jag är så fascinerad av andetaget och pranayama. Hur det verkligen är länken till allt på denna planet. Yoga för mig är ett ständigt möte som för mig närmare mig själv.
Hur gör du för att reconnecta med dig själv när livet är svårt?
Jag har haft ett väldigt tufft år och verkligen fått utforska på djupet för att hitta mina verktyg. Min starkaste medicin har varit naturen. Många skogspromenader, friskluft och stillhet. Samt verkligen tillåta total nollställning genom att bara få vara i tomheten också. Inte underskatta tystheten och att vara i ett tomt rum med mig själv. Vatten är också läkande för mig. Så havet, bastu, dusch och bad är balsam för min själ.
Hur yogar du utanför mattan?
Hela tiden. Stort fokus nu har varit att helt och hållet tillåta min sanning guida mig. Enda vägen att gå är mitt Dharma Marga. Och jag behöver verkligen vara sann hela vägen igenom. Mot mig själv och andra. Jag är en väldigt hög-sensitiv varelse och tar lätt till mig energier runt omkring mig. Så ett mantra jag levt efter i år har varit att inte begränsa mig själv, men däremot avgränsa. Största utmaningen i mitt yogapraktiserande just nu är att även tillåta min fulla potential få träda fram. Och inte hålla mig tillbaka med vad jag har att ge eller påverkas för mycket av vad andra tycker/tänker. Att gå den väg jag är menad att gå.
Vilka är ditt bästa råd till någon som vill börja med yoga?
Förväntningar är alltid det som begränsar oss. Att känna att man ska vara på ett visst sätt eller att det ska vara på ett visst sätt. När du vågar släppa på rädslan och förväntningarna så kan inte någonting gå fel. Det är inget som är rätt, och det är inget som är fel inom yogan. Var istället redo för allt. Det är alltid dina egna övertygelser som begränsar dig.
Kan du ge något konkret exempel på hur yogan har påverkat något område i ditt liv på ett positivt sätt?
Jag har blivit mycket mer centrerad och grundad tack vare yogan. Hade jag inte hittat den tidigt i mitt liv så hade jag nog varit mycket mer splittrad och spillt min energi överallt. Jag har alltid varit en övertänkare och haft mycket nervositet och oro inom mig. Jag är mer stabil, jordad och grundad samtidigt som jag är mer öppen, mottaglig och receptiv på ett starkare sätt – tack vare yogan och den självläkning jag ger mig själv.
Vilka är de största insikterna som du fått under din yogaresa?
Kan låta som en klyscha men jag känner verkligen nu att kärlek är lösningen till allt. Och kärlek är så stort att greppa. Det är nästan för stort för oss människor att förstå. Kärleken har även så många olika dimensioner. När du lever mer i kärlek, till dig själv, andra och allt runt omkring dig – då kan det inte gå fel. Att leva i det äkta och ärligt är också att tillåta få vara i alla skuggor och ljus av det. När du utforskat alla hörn av det, så kan det inte ens skrämma dig längre.
Hur kan man leva ett yogiskt liv?
Viktigaste är att vara sann mot sig själv. Inte förneka eller förtränga sina känslor eller medmänsklighet. Jag tror det största problemet i dagens samhälle är att folk blockerar och hindrar sina känslor och ärlighet mot sig själva att få träda fram. Detta för att vi har våran jantelag och man ska leva efter samhällets normer på ett visst sätt. Allt handlar egentligen om hur man blivit programmerad. Yogan får oss att avprogrammera lite… och sen programmera in med det som faktiskt är sant för oss själva. Komma tillbaka till sin intuition och lyssna till sina instinkter. Inte vad vi tror är rätt att leva efter.
Vilket är det bästa rådet du någonsin fått?
Träffade en kvinna i Barcelona i somras som gav mig rådet att tillåta mig få luta mig tillbaka, inte jaga eller söka efter svaren. Exakt det har jag känt, att bara låta mig få sakta ner. Det var så skönt att få höra någon säga de orden till mig och de träffade verkligen rakt i hjärtat, vid rätt tidpunkt. Och det känner jag verkligen starkt just nu och undervisar även mycket efter det – att mer låta sig vara i rytmen av naturen och det långsamma. Allt går så himla snabbt idag. Inuti och runtomkring. Vi behöver bli mer slow och i kontakt med naturen inom oss runtomkring oss. Då flödar vi också mer i lättheten.
Vad hittar man alltid i din kyl?
Kaffe! Yes jag har det i kylen, tycker aromerna håller sig bättre då.
Vem eller vilka inspireras du av?
Människor som vågar uttrycka sig själva från sin innersta kärna. Jag hör, känner och kan ta på det så tydligt. Det är en stor inspiration att få se nakenheten i någons själ, hur de lyfter den fram via konst. Vad det än är för något. Musik, bilder, ord etc. Att våga uttrycka sig. Samt människor som lyfter varandra. Det är så mycket förminskningar i dagens samhälle, överallt och hela tiden. Vi behöver stötta och lyfta varandra mer.
Vad älskar du mest med yoga?
Det går aldrig att bli fullärd inom yogan. Konstant ett utforskande och ett ”nybörjar-hjärta” tar mig hela tiden framåt. Och hur yogan också påminner mig om att jag har hela mitt apotek inom mig. Yogan lyfter fram min fulla potential.
Vilken yogaposition utmanar dig mest och varför?
Just nu i min egenpraktisering är fokuset mycket inversioner. Släppa på rädsla, behovet av kontroll och det ”rättvända”. Samt så är det bra för hela mitt endokrina system och hormoner, som behöver få vara lite mer i balans just nu. Så alla typer av inversioner som får mig att vända perspektivet och ge mig mer balans inifrån och ut.
Vad gör du när du är stressad och behöver energi?
Tillåter mig först att få känna roten till stressen eller den låga energin fullt ut. Få utlopp av de känslor som behöver få komma fram. Nollställa mig själv genom att vara i en miljö där jag kan känna lugnet. Och komma tillbaka till mitt andetag, alltid.
Om du fick bjuda vem du ville på middag, vem bjuder du, vad bjuder du på och vad pratar ni om?
Jag skulle bjuda Albert Einstein på en genialisk middag. Jag skulle nog laga till något med den lappländska magin, antagligen vegetariskt eftersom han var vegetarian. Rotfrukter, det är en bra råvara vi har här uppe. Vi skulle nog prata om allt mellan logik, himmel, känslor och jord. Känner på mig att det skulle vara en premiummiddag.
Har du någon livsslogan, citat eller mening som du lever efter?
Jag älskar Alan Watts. Detta är nog mina favoritord från honom:
”As it is, we are merely bolting our lives—gulping down undigested experiences as fast as we can stuff them in—because awareness of our own existence is so superficial and so narrow that nothing seems to us more boring than simple being. If I ask you what you did, saw, heard, smelled, touched and tasted yesterday, I am likely to get nothing more than the thin, sketchy outline of the few things that you noticed, and of those only what you thought worth remembering. Is it surprising that an existence so experienced seems so empty and bare that its hunger for an infinite future is insatiable? But suppose you could answer, “It would take me forever to tell you, and I am much too interested in what’s happening now.”
How is it possible that a being with such sensitive jewels as the eyes, such enchanted musical instruments as the ears, and such a fabulous arabesque of nerves as the brain can experience itself as anything less than a god? And, when you consider that this incalculably subtle organism is inseparable from the still more marvelous patterns of its environment—from the minutest electrical designs to the whole company of the galaxies—how is it conceivable that this incarnation of all eternity can be bored with being?
