Samtal mellan människor

Blir så glad.

Idag, i Huddinge C, två främlingar som bara kommer fram och pratar.

Om att resa.

Nyfikna på min ryggsäck med massa länders tygmärken på.

Först kom en kvinna fram. I femtioårsåldern sisådär. Och med många frågor. Varför reser jag så mycket? Har jag varit på alla de där ställena? Vad jobbar jag med? Vad är det som drivit mig till alla platser?

Hon insisterade på att få höra ett resminne, så jag berättade om första gången jag landade i Asien: Kathmandu. Den galna religiösa högtiden då man firade elektricitetens gudar – med att offra blod från getter. Från taxins fönster såg vi gethalsar skäras upp, och blod sprutas kors och tvärs på kraftledningar och elcentraler. En ganska maffig kulturchock. : )

Och senare en ung kille, han var slagverkselev på Kulturama. Vi snackades vid i en tio minuter. Baraföratt. Om att resa. Om musik i världen. Om ryggsäcken.

Goa pratstunder.

Heja Sverige! Vi kan vi med!