Gästbloggare

”Efter Yogafestivalen i Stockholm är jag lugn och inspirerad”

Det var andra gången jag var där. På YoDafestivalen, som för tredje året i rad anordnades på Balettakademin i Stockholm. Senast jag var där var hösten 2010, då med ett helt annat förhållningssätt än det jag hade denna gång. 2010 var jag just hemkommen efter ett halvår i Himalaya och var i en period av skepsis mot hur yoga blivit en trend i väst, utan någon egentligt sann förankring i människors inre. År 2011 kom jag till Balettakademin, men gick bara in på den för allmänheten öppna Wellnessbazaaren med en vän och provade massa hälsoprodukter och provsmakade massa hälsosnacks.

Nu, såhär på söndagskvällen efter två dagars YoDafestival fulla av workshops och föreläsningar kan jag inte annat än tacka för möjligheten för att ha fått uppleva en så lugnande, inspirerande, upplyftande och motiverande festival som den kom att bli för min del. När jag kom ut från sista workshopen ikväll var jag redo att dra på mig ytterkläderna och cykla hem, men min gamla skepsis till trots stannade jag ändå för att delta i den avslutningsceremoni som stod sist på festivalprogrammet.

Tänk att någon som jag, som yogat, mediterat och sjungit mantran sedan 15 års ålder, nio år senare kan känna ett motstånd mot att gå in i ett nedsläckt rum med levande ljus som placerats ut på golvet i form av ett hjärta, för att sitta i en cirkel tillsammans med andra, många för mig okända, människor och sjunga mantran och berätta om min upplevelse av festivalen. När jag väl sedan satt där kändes det inget annat än bra och varmt inombords.

På cykeln på väg hem från festivalen är jag fylld av en känsla av att det enda rätta är att följa hjärtat, och ingen annan kan säga hur just du ska göra det. För att inspirera andra att följa sina hjärtan gäller bara följande:

”Be the change you want to see in the world.” (Gandhi)

Följ ditt hjärta.