[fusion_builder_container hundred_percent=”yes” overflow=”visible”][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ background_position=”left top” background_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” spacing=”yes” background_image=”” background_repeat=”no-repeat” padding=”” margin_top=”0px” margin_bottom=”0px” class=”” id=”” animation_type=”” animation_speed=”0.3″ animation_direction=”left” hide_on_mobile=”no” center_content=”no” min_height=”none”]
Efter att ha tittat på en del klasser på yogobe med Monika Björn och Johanna Andersson så började jag skriva på ett inlägg med ämnet Mojo ”yoga”. Kanske var min avsikt att upplysa folk om att ”låt er inte luras! Det här är inte yoga”. Tror att jag listade runt tjugo olika saker som gjorde att det bubblade i mig när jag såg klasserna. Från att börja utan att andas (?!) till att sluta utan savasana (?!?). Som ni märker, jag kan inte ens skriva om att inte skriva ”dåliga” saker utan att lista ”dåliga” saker, så provocerad är jag.
Anledningen till provokationen är att det jag såg inte är vad yoga är för mig, alltså klassar min hjärna det som dåligt och fel.
Egot vill sätta etiketter på ord och lägga in allt i fack. Det blir liksom kortslutning när vi möter något som kallar sig för något vi har lagt in i ett fack, med etiketter på men som har helt andra etiketter än de vi satt på ordet. T.ex:
Finn ett ”fel”:
Lotus Mala Rökelser Buddha Barfota Stillhet Meditation Högklackat Yoga Mantra Lugn
Högklackat? Visst? Det passar inte in. Men varför inte? Är det någon som har något bra svar på varför det inte passar in? Man kan väl elda rökelser och meditera och samtidigt gilla att ha en klack under hälen när man går? Inte så konstigt. Vi kanske måste vidga våra vyer lite när det kommer till vår älskade yoga, för vem är jag, du eller någon annan att säga vad som är rätt eller fel? Vad spelar det för roll om det du tycker är yoga skiljer sig helt från min uppfattning? Om det ger oss lika mycket glädje, är det inte bara bra då?
Vi som yogisar borde kanske ta med oss lite mer av det vi lärt oss på mattan ut i verkligheten. Sluta vara så dömande mot andra. Sluta lägga allt i fack, rätt eller fel. Bra eller dåligt.
För att återgå till Mojo. Johanna och Monika är ungefär hur coola som helst. Jag har bara träffat Johanna kort en gång så det är egentligen bara henne jag kan uttala mig om, men jag kan bara säga wow! Hon utstrålar mycket värme, glädje och styrka. De är två riktigt bra förebilder, starka (också bokstavligen), inspirerande, drivna och framgångsrika. Don’t hate, congratulate! Jag låter de inspirera mig.
Plus, vi har alla möjligheter att hitta vår yoga. Ingen kommer tvinga varken dig eller mig att ta en klass där man inte avslutar med savasana, hänger i leder och spelar musik av någon som troligtsvis har förgripit sig på barn… Sorry, var tvungen. Hur fan kan man inte sluta med savasana!? Tror aldrig jag kommer kunna släppa det.
The struggle with the ego continues… /J[/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container]
