Så här ser det ut på marknaden i Indien.
Det är mangos, grönsallader, färskpressade juicer, nyfångad fisk, hemodlat ris, chai kokat på färska kryddor, thalis i överflöd, fruktsallad, blomkål, kokosvatten för 3 kronor, bovetepannkakor, röda morötter, vetegrässhots, avokado i storlek med en handbollar, persilja, basilika, koriander och alla andra örter du kan tänka dig, picklad mango, vitkål, krispig gurka, ingefära, apelsiner, tamarin, chili & lökar i alla dess former.

Läs mitt inlägg: ”Min yogaresa till Indien: Krishna från Himalaya”

Marknaden är så ekologisk den kan bli så man börjar förstå varför kroppen sjunger från insidan och ut. Jag tror inte lokalbefolkningen har någon aning om varför det finns besprutad mat i vår värld eller varför så många rissorter innehåller arsenik. Här växer allt som det ska i sin egen takt under högsäsong och när monsunen slår till så blir skörden lyckad för det mesta som man odlat. Nu väntar både locals och turister på mangon och papayan som är mogen och ätbar runt april/maj. Innan dess kommer den hit från Karnataka som fick sol lite tidigare. För de som har egna fruktträd är detta ett stort tillskott i dagskassan framöver.

Den lokala thalin betalar jag idag 17 kronor för. En full talrik med broccoli som är tillagad på kinesiskt vis kostar 8 kr. Masala omelette 5 kr… Också fortsätter det. Att få kunna kombinera detta med yogan är som en dröm för jag märker verkligen skillnad i min praktik. Hemma blir det lätt att man tager det man haver men i ett land som detta är det inte svårt att vara vegetarian då ca 40% av Indiens befolkning lever ett liv utan kött.

Nej, här håller torsdagen på att vakna till liv och jag lika så, så snart kommer lite frukost att sitta fint.

Pyaar (kärlek)

Läs mitt första inlägg: Emmelies yogaresa till Indien