Fanatisk eller lycklig av yoga?

Fanatisk eller lycklig av yoga?

Men sedan hände det något. Jag insåg att yoga var så mycket mer än bara det man gör på mattan. Jag njöt av att ligga kvar i sängen. Jag började njuta och känna mig lycklig även om jag inte varit i timmar på yogamattan innan jag gav mig ut för dagen. Tidigare kändes det som ett måste, för att jag skulle må bra, det kan det stundvis fortfarande göra. Om jag känner mig låg, stel eller blockerad mår jag oftast mycket bättre efter ett yogapass. Det är som saker och ting lossnar, öppnar upp och börjar flöda igen. Men det som hände nu var att något inom mig blommade ut. Kanske var det som Petri Räsiänen sa i en intervju till mig: ”yogan gör mig inte längre lycklig, den håller mig lycklig.” Kanske är det så, att efter års regelbundet yogautövande skapas en plats för lycka inom dig, den platsen växer och växer, sedan är den bara där, men behöver underhållas regelbundet för att man ska fortsätta känna som man gör. Det är så jag upplever det.

Kärlek och yoga är svaret
Försöker leva som jag lär och mår som bäst när jag yogar minst en timma, innan jobbet och efter, men ibland är det extremt svårt att ställa mig på yogamattan. Nu försöker jag verkligen lyssna på det, se om det är något annat jag behöver. För är det något som vi behöver så är det att lära oss lyssna inåt och kärlek, till oss själva, ur det kan mycket fantastiskt växa, mycket mer än vad som kan växa från ett alltför rigidt yogautövande. Självklart kan yogan ge fantastiska resultat, men ibland kan det ge ännu mer att lyssna inåt och ta hand om oss själva, våra behov och våra känslor.

Relaterade texter:

1. Yin yoga
2. Måste man tillämpa religion för att göra yoga?